Fina Fia

Jag måste dela med mig av ett underbart inlägg, från en av mina storfavoriter i bloggvärlden, PT-Fia (klick).

pt-fia

Fia, eller Sofia, som hon egentligen heter, är en underbar människa som bloggat i många år, om allt mellan himmel och jord. Utbrändhet och ångest, träning och återhämtning, ljuvliga frukostar och fika i solen.

Hon skriver ofta om hur alla sinnen ska vara inblandade, och det är nästan så jag kan känna doften emellanåt när jag läser hennes inlägg. Hon vill så gärna att hela kroppen ska må bra, både fysiskt och mentalt, och hennes texter sprider ofta en skön känsla. En känsla av att det finns möjligheter med allt.

fia

I ett av de senaste inläggen skriver hon om en tv-profil som bestämmer sig för att kontakta en PT, för att få hjälp med att komma i form. Jag har inte sett det här själv, utan läser bara Fia’s blogg.

Tydligen piskar den är PT’n på för kung och fosterland, så till den milda grad att kvinnan i fråga, enligt Fia, förmodligen inte kommer träna, någonsin igen… (Det är ju bra tv-underhållning, eller hur?) Och jag tycker att Fia beskriver det så himla bra när hon skriver:

Jag fattar att det behöver bli underhållning och bra TV osv. Men tänk vad coolt om vi istället hade fått se ett bemötande som utgick ifrån hennes situation och faktiskt hjälpte henne att sänka ribban och hitta verktyg för att bygga en rutin. En rutin som ökade självförtroendet till träningen och minskade pressen.

 

Som kanske till och med skulle ge henne en paus och ett sätt att få egentid mellan barn, jobb, karriär och måsten. Och som dessutom skulle bygga hälsa och en positiv träningsupplevelse.

 

Och tänk om vi någon gång kunde få se träning som något annat än ”allt du kan direkt”, ta i mer, kämpa, pressa, ännu mer, heja heja heja, MER MER MER.

 

För är det något vi vet så är det väl att vi aldrig kommer att börja träna om vi kör slut på oss tills vi kräks, får ångest, känner oss värdelösa på det första passet.

 

Träning och krav tror jag generellt inte är en bra kombination för oss vanliga människor som egentligen bara vill röra på oss, ta hand om vår hälsa, orka med vardagen och trivas i våra kroppar.

 

Så himla bra skrivet, Fia! Det är sådant här tänk vi behöver få in mer av. Det är så himla mycket prestation, krav och måsten med i bilden, istället för att bara röra på sig för att det känns bra. Och därför gillar jag hennes ”feelgood”-blogg. Den ger verkligen en härlig känsla. ❤

Så låt oss nu inspirera varandra till rörelse. Det ska kännas bra och roligt. Det ska göra gott, och vara långsiktigt. Ett litet steg idag kan göra stor skillnad i morgon, nästa vecka, nästa månad och i framtiden. Det behöver inte vara svårare än så, eller hur?

Vill du läsa hela inlägget, har du länk här (klick).

Alla bilder är hämtade från Fia’s blogg.